Bloggkollen

I den här uppgiften har vi blivit ombedda att läsa och analysera ett par bloggar. Jag tänkte börja med att presentera mig själv som bloggkonsument: jag läser väldigt mycket bloggar!

Jag har räknat efter och kommit fram till att jag följer ca 20 bloggar, utöver detta läser jag ofta bloggar som mina vänner länkar till på facebook. Jag läser inte bloggar dagligen även om flera av de bloggar jag följer uppdaterar flera gånger per dag. Framförallt läser jag bloggar när jag är uttråkad, vill bli inspirerad eller helt enkelt köar. 

Så vad är det för typ av bloggar jag följer? Framförallt bloggar som på ett eller annat sätt handlar om hantverk. Bloggar med mycket bilder och lite text! Men även bloggar med fokus på design, mode och konst slinker med. Bloggarna som mina vänner rekommenderar på facebook handlar nästan uteslutande om politik och är i mycket större utsträckning textbaserade.

Nu till själva analysen:

Jag har valt två bloggar med hantverks- och pysselinstruktioner.

Först ut är 365 saker du kan slöjda som är en blogg som drivs av Sveriges Hemslöjdskonsulenter.

Målgruppen är alla som vill slöjda och pyssla, men nivån på förkunskaper och utrustning som krävs är väldigt olika. En del av instruktionerna är uttalat till för den som vill pyssla med barn medan annat är till för vuxna pysslare av alla slag.

Hemslöjdskonsulenterna presenterar sig själva och vad hemslöjd är i några länkar i vänster marginal. Därifrån kan man också läsa mer på Nämnden för hemslöjdsfrågors hemsida. Då en av hemslöjdskonsulenternas främsta uppgifter är att sprida intresse för hemslöjd är syftet med bloggen minst sagt tydligt.

Bloggen uppdateras, som titeln antyder, dagligen.

Alla uppdateringar görs inte av samma person, vissa inlägg skrivs av olika hemslöjdskonsulenter runt om i Sverige, medan andra är inlånade från olika bloggar. Detta gör att tonen i språket, mängden bilder och variationen i om inläggen främst syftar till att inspirera eller instruera är mycket olika. 

Givetvis finns det ett övergripande tema: slöjd! Men slöjd är ett brett begrepp, materialen, nivån och stilen varierar mycket.

Layouten på bloggen har hämtats från 365 saker du kan göra även om det är en hemsida, medan 365 saker du kan slöjda är en blogg. Jag tycker att den är lätt att ta sig fram på, till exempel använder jag själv ofta kategorierna för att läsa mer om det material eller den teknik som intresserar mig.

Sammanfattningsvis kan jag säga att jag tycker att bloggen fyller sitt syfte, den visar på slöjdens mångfald och inspirerar till olika typer av slöjdande, men det blir lite väl spretigt ibland. Jag tror att det skulle bli mer enhetligt om det fanns en tydlig mall för hur texterna och bilderna skulle se ut, men det är inte ett stort problem.

Den andra bloggen jag har tittat närmare på är What I Made, en blogg som drivs av en privatperson som gör roliga och snygga pyssel- och konstruktionsbeskrivningar. Hela sidan osar av kreativitet och glädje!

Underrubriken till bloggen är "...why being an adult doesn't mean you can't play with crayons (an illustrated guide)" och jag tycker att det säger en del om vem bloggen riktar sig till, vuxna som uppskattar lekfullhet och galen kreativitet.

Scott Bedford som driver bloggen berättar om sig själv hur han alltid tyckt om teckningar och uppfinningar. Hur han så länge han kunnat rita har gjort det och så länge han kunnat bygga har gjort det. Han berättar också att han vill att bloggen ska få läsaren att "embrace your inner child" och visst är det en blogg för den med barnasinnet kvar. Framförallt är det alla färgglada figurer både i beskrivningarna och i marginalerna som signalerar lekfullhet och påhittighet.

Sidan uppdateras tyvärr väldigt sällan, jag är rädd att den är att betrakta som nedlagd då det är över 100 dagar sedan senaste uppdateringen.

Språket är lättbegripligt men styrkan i bloggen är illustrationerna.

Den röda tråden är illustrationerna, som jag ser det. Det är de serietecknade instruktionerna som leder oss framåt, både i själva instruktionerna och i bloggen som helhet. På något sätt känns det som att utformningen av bloggen är det avgörande.

Film, eller valen vs. späckhuggaren

Nu, några veckor sent, tar jag mig äntligen tid att sammanfatta några tankar kring det första momentet på kursen som jag tog del i.

Jag kastades in i en lektion där vi omedelbart delades in i slumpade grupper och fick en filmgenre och en plot i varje grupp. Sedan, med kameran i högsta hugg var det bara att filma. Jag ska inte gå närmare in i det arbetet här, jag nöjer mig med att berätta att jag under den dagen skrattade jag nog mer än jag har gjort under hela min tidigare studietid...

Det jag är intresserad av att diskutera vidare i det här blogginlägget är den efterföljande diskussionen om film i undervisningen och att bedöma film.

Måns började med att visa en dramaturgisk kurva för film i form av en val, Frida har gjort en riktigt fin version av den här. Den fick mig att börja fundera över den i mina ögon mer klassiska berättarmodellen "späckhuggaren", den är lik valen, men samtidigt helt tvärtom.

Späckhuggaren, som Ulf Ärnström presenterar i Varför? En bok om berättelser i undervisningen (2008) är en modell som baseras bland annat på att Astrid Lindgren lär ha sagt att en bra berättelse är som en gädda: först en käft som biter fast, sedan en lång matnyttig bit och så en svans som snärtar till på slutet. Gäddan har sedan blivit en späckhuggare eftersom det är ett mycket mer dramatiskt djur!

Jag brukar ge min teatergrupp en presentation av späckhuggaren när vi arbetar med berättande och för mig fungerar den riktigt bra.

Jag är inte helt bekväm med valen, varför börjar intrigen på valens rygg och slutar på valens huvud? Och varför börja med svansen? Det enda som jag tycker känns logiskt är den mjuka avrundningen på slutet.

Egentligen tror jag inte att det spelar någon större roll om man beskriver dramaturgin som en späckhuggare eller som en val så länge man ger sina elever en uppfattning om att de bör utgå från någon typ av struktur i sina berättelser.

Kanske är valen bättre för film medan späckhuggaren passar bättre vid muntligt berättande?

Prezi

Här finns min lilla hyllning till tidernas onding:
http://prezi.com/yxspkc-yqkti/edit/#0

Genrepedagogik

För ett par veckor sen, när vi diskuterade film i undervisningen, uttalade jag mig lite i förbigående om genrepedagogik och blev ombedd av både lärare och andra studenter att utveckla resonemanget på bloggen.

Jag började genast fundera på boktips och ett upplägg med ett stort antal blogginlägg som tar upp alla aspekter. Men jag inser att jag måste sänka ribban för att få något gjort. Genrepedagogik är ett stort område som kräver ganska mycket fördjupning och som bör användas i alla ämnen. När eleverna arbetar med instruerande texter i svenskan är det bra om det finns ett samarbete med till exempel slöjden eller hemkunskapen där skriftliga instruktioner förekommer på ett naturligt sätt.

Det här är en video från Grimstaskolan som jag tycker sammanfattar arbetssättet ganska bra, eller i alla fall ger en uppfattning av grunderna.
UR har även ganska mycket information om vad det handlar om här.

Min ambition är att senare kunna utveckla lite och reflektera över hur IKT kan användas i ett genrepedagogiskt arbetsätt.